N

Universum tog bort filtret för mina ögon och nu är det enda - den enda - jag kan se honom. 


Det var som om något lyfte av höljet och åter lät mig se, som om jag läkt tillräckligt för att se verkligheten.

Det är inte längre konstigt att jag aldrig känt för någon som jag känt för honom, att jag inte hatat någon som jag hatat honom. 

För ingen har rört mitt hjärta som han rört det.  

Jag har aldrig mått så bra och så dåligt med någon människa, som jag gjort med honom. Ingen har fått mig känna sådan trygghet. Ingen har fått mig känna meningsfullhet. Stolthet. Lycka. Ingen har fått mig så hjärtskärande ledsen. Så ensam. Och så meningslös. 

Du tog mitt hjärta den där kvällen bakom scenen. Det kan aldrig igen bli vad det var innan. 

1 Anonym skriven

Gammal kärlek rostar aldrig, för att vara klyschig... 💜 😊

3 N skriven

it goes deeper than universe darling.

2 Anonym skriven

<3

Kommentera inlägget här:
Namn: 
Kom ihåg mig?
Kommentar:
Mailadress:
URL/bloggadress: